7 juni
För lite mer än en vecka sen på väg hem från Brighton:
Precis när jag höll på att somna inatt (aningen drucken) kom jag på att det kanske kunde vara en idé att titta på bussbiljetterna en sista gång. Hoppsan! Kvart i sju skulle min buss gå från Brighton; inte kvart i åtta som jag trodde och hade sagt till alla. Pjuuuh.
Bussarna idag har flytit på bra, de har varit lite sena dock på grund av trafiken. Jag är därför väldigt tacksam att jag valde att vara på flygplatsen två timmar innan flyget gick denna gång. I London hade jag bara en halvtimme på mig (istället för 50 minuter) att springa till Victoria Rail Station med mitt och Louise Oyster Card. Bussen från London avgick tidigare än den skulle p g a trafiken, men jag hann.
Övervikt har varit ett ständigt återkommande samtalsämne de senaste dagarna. Alla har varit skraja för vad det kan komma att kosta med lite otur och några kilon för mycket.18,5 kilo hade jag (man får ha 15) och tjejen i incheckningen påpekade det inte ens. Så jag bara yes, första steget avklarat. Jag gick vidare in genom säkerhetskontrollen, där de för ovanlighetens skull hade en våg! Jag kände bara att oh no, nu är jag körd. Typ alla före mig vägde sina väskor, men jag lyckades slinka undan.. När kontrollanten tittade upp hade jag redan gått förbi vågen och stod och log mot henne med mitt pass och boarding card i handen: "Hi! :)" Det fungerade.
Jag hade fortfarande gott om tid, så jag strosade runt och handlade lite mat och luktade på krämer. När jag senare stod vid gaten, och det var 15 minuter kvar tills planet skulle gå märkte jag att min dator var borta! PANIK. Antog att jag hade glömt den i säkerhetskontrollen och bad två tjejer bakom mig i kön att putta på mina saker. Jävlar vad jag sprang, motströms dessutom. När jag kom till säkerhetskontrollen låg min dator där i sitt söta lilla ghasell-fodral (haha)! Verkligen PJUUH igen. "Vilket märke är det på den?" frågade killen som stod där. "Ehhh.. tsch something... Tsunami.. Tsuschi??.. helt sönderstressad.. "Toshiba?" "Yeeaahh" och han bara "Alright" och log. Jag tog datorn och sprang tillbaka till gaten (det var långt som fään). Och jag hann (sitter just nu på planet). Tjejerna som puttade på mina väskor hade lämnat dem vid disken! :)
Inatt sov jag två timmar och idag har jag kanske sovit en halvtimme på bussen. Så galet trött! Ser sjukt sliten ut också, kul när man ska träffa sin heta pojkvän. Ska även träffa Louise ikväll som råkar vara i Sthlm! Trevligt! Imorgon 06.00 åker jag och Linus till Zakynthos.. Skönt.
Några tårar fälldes när jag lämnade Brighton och tänkte "kanske aldrig mer". Samtidigt hade jag inte Velat stanna längre, men det är alltid sorgligt med avsked.
Väckte Charlotte och Frida imorse. Frida var så rolig "ÖÖÖH" helt yrvaken. Men ser ju dem snart igen, så det känns bra ändå.
Om några timmar är jag i Älsklingens famn.. Kan jag inte vara framme snart?
Puss