:)
och jag bara "vaaa"
"ja du ska vara klar klockan sju"
"ska jag vara finklädd då?"
"jaa, ganska finklädd"
gulligt :)
drunk
aaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaah.
jag planerar att somna i min jacka som jag inte orkar ta av.
puss och gonatt
framtid
det är alltid likadant. jag och några till kommer springandes med uppsatsen i sista minut, gärna lite för sent så att läraren hinner gå hem innan.
nåväl.. känns jävligt skönt att snart vara klar med den, för sedan är det inget mer jobbigt förrän efter lovet (okej, en oral pres. men whatever). ska bli så otroligt skönt att komma hem, jag längtar varje dag, varje timme, ja hela tiden. efter linus, kompisar, frisören, lösgodis, pizza, kebab, fest, shopping (H&M), kinabuffé, familjen, köra bil, marabou mjölkchoklad. ja, jag är nästan, notera nästan, beredd att påstå att jag saknar hela kristianstad. och så fyller jag år. det är ganska najs, swisch bort från tonåren på söndag :O
nu ska jag drömma vidare, natti
svenskar..
jag minns när vi var i spanien när jag var tolv år gammal. pappa skulle även då köpa bussbiljetter och sa "one children". jag frågade lite försiktigt "heter det inte one child?" och började skratta. mannen som sålde biljetter började också skratta när han märkte att någon mer än honom noterade missen, och slutligen började pappa skratta.
det är iaf härligt att de inte är blyga för att de inte talar felfri eller perfekt engelska, utan gör sig förstådda, på ett sätt eller annat.. :D
bloggbus
nåväl, om ni inte tänkt på det innan: jag vet, det är som att en ny värld öppnas för en. men viktigt att påpeka är faktiskt att det från min sida hittills bara varit tanke, inte handling ;)
St. Patrick's Day
jag, frida och charlotte hade precis börjat storstäda hela huset, för att klassen skulle komma hit på förfest, när vi fick ett samtal att det var värsta draget på stan redan på eftermiddagen. pubar hade fått stänga för att det var för mycket folk, så människor ville inte förfesta, de ville ut direkt. vi tyckte det var great - vi slapp ju städa mer. så vi körde egen förfest som påbörjades tidigt, för en gångs skull, och jag och charlotte var inte helt nyktra när vi stormade in i bussen lite senare på kvällen.
den första bilden kan vara den roligaste bilden på charlotte (i mitten) - någonsin. tanken när vi tog fotot var att alla skulle göra pussmun, men jag och charlotte brast ut i ett okontrollerat skratt, precis som jag gör nu, varje gång jag tittar på bilden.
charlotte ville besöka puben hon jobbar på, vilket också blev kvällens första anhalt. St. Patrick's Day på pubarna var perfekt för kleptoman-tina. förutom den majonäs, senap och ketchup jag öste ner i min lilla handväska, hittade jag en del annat smått och gott..
hatten är charlottes. larven hittade jag.
härefter mötte vi upp hanna, anna och malin ifrån klassen + malins kille, och gick gemensamt till en privatfest.
sista bilden - blonde for the first time. you like it? ;D
jag lyckades tappa mitt busskort under kvällen, men det var det nog värt. ;)
lika som bär?


En Ghasel
Jag står och ser på världen genom gallret;
jag kan, jag vill ej slita mig från gallret,
det är så skönt att se, hur livet sjuder
och kastar höga böljor upp mot gallret,
så smärtsamt glatt och lockande det ljuder,
när skratt och sånger komma genom gallret.
Det skiftar ljust av asp och al och björk,
där ovanför står branten furumörk,
den friska doften tränger genom gallret.
Och över viken vilket präktigt sken,
i varje droppe är en ädelsten,
se, hur det skimrar härligt genom gallret!
Det vimlar båtar där och ångare
med hornmusik och muntra sångare
och glada människor i tusental,
som draga ut till fest i berg och dal;
jag vill, jag vill, jag skall, jag måste ut
och dricka liv, om blott för en minut,
jag vill ej långsamt kvävas bakom gallret!
Förgäves skall jag böja, skall jag rista
det gamla obevekligt hårda gallret
- det vill ej tänja sig, det vill ej brista,
ty i mig själv är smitt och nitat gallret,
och först när själv jag krossas, krossas gallret.
Gustaf Fröding, Ur Guitarr och dragharmonika, 1891
wrong information
efter skolan var jag och shoppade.. såå nöjd med min topshop-klänning. dessutom är det studentrabatt året runt på topshop. miss selfridge-tröjan var förmodligen inte värd sitt pris, och så frågade de: "vill du ha 15-20% rabatt?" och jag bara "va?" för jag fattade inte frågan, klart man vill ha rabatt liksom. men nehe, det fick jag inte, för jag hade inte bott här tillräckligt länge, grrr. nästa gång kommer jag ha bott i brighton i ett år.. minst!!
jag brände mig på en pennepasta när linus hade åkt hem i söndags. jag skulle smaka om de var klara, och när jag lutade röret så rann en droppe på runt 99 grader rakt ner på min läpp, ajaj vad jag brände mig. det är varken vackert eller något vidare skönt nu, men det går väl över i guess.
puss
till dig..
och så kom du in i mitt liv.
och nu kan jag bara stå här med öppen mun och förundras över hur underbar du är. så vacker, förståndig, klok, smart, vad är det du saknar? dansstegen säger du. men är det såhär du ser ut när du dansar, then please, save the last dance for me.

linus
egentligen vill jag bara säga hur fantastisk jag tycker att du är.
pussar från mig
välmående
jag har i dagarna även kunnat konstatera att tinnitusen som jag fick på måndagens mando diao konsert verkar ha försvunnit. om det är fullständigt eller bara till en viss del vet jag inte, men det är iaf mycket bättre, och tro att man har fått sig en tankeställare. fem dagar med tinnitus har inneburit mycket panik och ångest; jag kommer aldrig någonsin gå på en konsert utan öronproppar eller papper eller vad som helst i öronen igen, det är inte värt det, tystnaden är för värdefull. konserten var hur som helst jäävligt bra, och förbandet "last gang" imponerade sjukt mycket.


bilderna är få och inte särskilt bra, men det är mando diao
hejjj sålänge
musik
vi har diskuterat musik och konserter idag, placebo spelar i london på tisdag och jag vill så gärna dit. charlotte jobbar tyvärr, och frida är nog inte placebo-typen. jag pallar inte fråga någon annan, jag bara vet att jag vill och borde vara där. och jag kanske kanske kommer att vara där, men chansen att jag tar tag i det är.. minimal. (detta är mitt indirekta sätt att fråga om någon vill hänga med?)
när jag sa att jag ville se placebo sa frida: "jag vill SÅÅ GÄÄRNA se scissor sisters" och jag kunde inte hålla tillbaka min reaktion: "jag hatar dem" för det gör jag, det är fruktansvärt, åtminstone den första hiten. jag vet inte om frida blev lite stött, men jag uppfattade det som att hon försökte ge mig en liten känga: "du lyssnar ju bara på deppmusik".. jag har även uppfattat en del pikar från stockholmshållet så nu ska jag förklara en gång för alla: lars winnerbäck är KÄRLEK, kent är trygghet för mig, och emil jensen (som jag förresten inte kan lyssna på längre eftersom skivan är sönder) är tänkarmusik, och att tänka är något vackert. deppmusik är det bara när jag vill att det ska vara det. tänk vad mångsidig min musik är! :)
frida (där hemma) rapporterade att the ark, backyard babies och sugarplum fairy kommer till tivolirock i år. riktigt fett. kristianstad is teh shit. hultsfred kan bajsa ner sig: 1700 spänn? det kommer jag förmodligen inte att palla.
sleepytime. natti.